Kalas- nej tack!

Natten till idag 2007 slet jag i 28 timmar, blev snittad och en inte så liten "bus" var född. Fast ärlig så var "hårdrockaren" i värre skick än mig efter denna upplevelse! Idag blev han alltså 3 år (för er som är dåliga på matte) och det visar han stolt med sina fingrar. Han kan t.o.m visa på 2 olika sätt, krångligt men sant.
Vad gör man när barn fyller? Jo det blir kalas- eller inte? "Bus" vill inte ha kalas! Den dåliga föräldern i mig kommer fram, jag lockade med att alla som kommer har en present med sig- skulle inte det vara kul? Nej tack mamma svarar han- jag vill ha kalas med bara er, bara er. "Mini- monstret" får också vara med..
Helt lugnt och glatt säger han detta så det är bara att gilla läget. Denna kille är sin pappa upp i dagen: lugn, reserverad och envis som synden! Och för er som inte vet eller fattat så har även pappa haft långt hår- fast i tonåren.
Brorsan var dock förbi och fikade, en stooor present hade han med sig. En mkt bra gåva måste jag säga, 4 militärfordon. Förutom att det var kul för "bus" att leka med helikopter, stridsvagn och bilar så berättade brorsan att det var det han jobbade med. Tack!
Så grattis på dig min älsklingskille- du är fantastisk!
Vi älskar dig!

Pacemaker änka del 2.

Återigen är "hårdrockaren" på kurs. TUR för honom att det är i Sverige och bara 2 dagar. Men ändå! Vilket lökarjobb, åka på kurs (gratis), äta representations middag (gratis), dricka massor av vin/öl (gratis) och bo på hotell (gratis). Men visst förtjänar han detta, han sliter på sitt jobb.
Själv så sitter jag i soffan, har en fjärrkontroll som snart hamnar i en snödriva då den håller på att sluta funka. Å för er som funderar- nej det är inte batteriet- tro mig! Helt sjukt är att vi nyss fått byta fjärrisen till den andra TV:n. Bad mojjo..

Mr Lee & me

Stockholm var hur kul som helst!
Visserligen började och slutade denna dygnsresa på samma sätt- försenat tåg pga snökaos.
Men nu tar vi det från början. Först shopping, strövade på Söder i snömodd. Blev lite kläder, present till "bus" som snart fyller och champagne På hotellet värmde vi oss i baren för att sedan slappa på rummet. Champagnen var super!
När kvällen kom åkte vi till klubben och "hårdrockarens" kompis "finnen" hade fixat
allt så det var bara att knalla in och knalla runt.
Bakom scen sprang vi på Gotthards sångare och började prata. Eller ja- han och "hårdrockaren" började prata. Själv lyckades jag knappt säga mitt namn! Och prata är något jag normalt sett kan och med lite skumpa under blusen borde jag kunnat spottat fram ord, men nope. I FROZE.
Efter att fotot var taget och Mr. (Steve) Lee hade gått var jag hur lycklig och flamsig som helst, men lite besviken. Han var så kort! Liten kille med stor röst!
Resten av kvällen rockade jag loss medan "hårdrockaren" fotade. Jag sjöng, skrek, hoppade och dansade så fötterna värkte: Gud va kul det va! Gotthard rocked!
Sen var det dags för efterfest. NOT! Trötta småbarnsföräldrar som vi är åkte vi tillbaka till hotellet, tog en öl, åt lite godis för att sedan sova gott med stora förhoppningar om sovmorgon. Vaknade 7.30...

Nyfiken på Gotthard... Klicka här!

Gotthard

I morgon kommer farmor och farfar. De är snälla och sköter om "bus" och "mini monstret" så att vi kan åka till Stockholm. Det är konsert på gång, Gotthard. Helt klart ett av mina favorit band. En av deras ballader, Everything I want, var våran bröllopsvals. Det bli 3:e gången jag ser dem och jag har höga förväntningar- dem brukar vara superbra!
Men det blir inte bara konsert, lite shopping ska jag nog hinna med också. Då vi ska vara på söder så blir det ett besök på 10 gruppens butik och en massa annat- bäst att "hårdrockaren" håller hårt i plånboken! Vi ska även äta gott, dricka öl lite här och där samt träffa finnen innan vi somnar sött.. Mmm.. Älskar hotell frukost!

OS

Nu är det sport på TV som gäller. Ja, iaf de få timmar på kvällen jag orkar hålla mig vaken. För trött är man som småbarns förälder.
Annat var det förr då man kunde hålla sig vaken för att kolla OS på nätterna.. länge sedan.. Det blir skidskytte, alpint och curling för min del. Och medalj kommer vi att ta, frågan är bara hur många. Och det är vi tjejer som kommer att ta dem. Sorry grabbar men detta är vårat OS.

I huvudet på "bus"

Vid frukostbordet i morse sitter "bus" med handen innan för pyjamasen, leker med snoppen! Påpekar för honom att man inte ska pilla på den vid frukostbordet. Det startar en frågestund om snoppar och snippor:
"Bus": Mamma, visst har pappa en snopp?
Jag: Ja precis som du.
"Bus". Brukar pappa pilla på sin snopp?
Jag: Ja visst men inte när vi äter, det gör man själv, när ingen ser.
"Bus" Mamma, har du en snippa?
Jag: Ja det har jag, flickor har snippor och killar snoppar.
"Bus": Har tant rosa en snippa?
Jag: Ja.
Börjar fnissa okontrollerat!
"Bus": Har "mini monstret" en snippa?
Jag: Ja, hon är också en flicka.
"Bus" Men mamma varför har hon inget hår på sin snippa, som du?
Jag: För att hon är en liten, hår kommer sen.
"Bus": Ska jag också ha hår på snoppen?
Jag: Ja visst, när du blir lite större?
"Bus" Hur stor? Som pappa? Pappa har en stor snopp!
Där brister det för mig, börjar skratta så tårarna sprutar.
Vilken underbar morgon och vilken härlig son vi har!
Helt underbart!

Imorgon...

Jag har svårt att slita mig från Lottas blogg- hon som är vimmelmamman.
Vi lever ganska olika liv, men ändå inte. I sina ord, tankar, glädje och tårar får vi följa henne i livet, hennes vardag och familj. Hon skriver med så mycket kärlek att jag blir rörd varje gång jag läser om hennes son.
Sen berättar hon öppet om sin sjukdom. Cancer. Ett ord vi delar- hon och jag. Ett ord som skrämmer skiten ur mig! Hon skriver vad jag känner. Tårarna brukar forsa när jag läser hennes ord. Livet är ibland orättvist!
Jag har haft tur. Jag är frisk! Jag är lycklig! Jag lever mina drömmars liv. Och det är det som är viktigast. Min familj och den kärlek jag känner för dem, den kärlek jag får av dem.
Att "hårdrockaren" och jag kommer att klara allt, sida vid sida. Tillsammans!
Ett av de vackraste orden som finns: Imorgon.
Det vackraste jag kan höra- när "bus" säger: Jag älskar dig mamma.

Lite räkor, lite vin..

och melodifestivalen. Tillsammans med "hårdrockaren", tro det eller ej.
Bästa var helt klart Dolph! Urkass som skådis men vilken show han bjöd på. Skrattade mig igenom hans tolkning av Elvis "a little less conversation". Suveränt!
Pain of salvation var annars min favvis, vilken sång och vilket fantastiskt arrangemang. Alla i bandet närvarande i det gul/orangea strålkastarljuset även om det bara var sång och piano i låten! LOVELY.
Såg ni att han var barfota?

Flunsan=Fonus.

"Hårdrockaren" är sjuk. Resten kan ni lista ut själva!